Sammanfattning av utvärderingen
En Bra början
- en utvärdering av
det alkohol- och drogskadeförebyggande arbetet i Västra Götaland 2003-2005
Fredrik Spak Per Blanck
Bakgrund
Hösten 2002 fick Socialmedicinska avdelningen, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs Universitet uppdraget att svara för utvärderingen av implementeringen av den nationella handlingsplanen i Västra Götaland.
Metod
Utvärderingsarbetet har skett genom att verksamheten följts på olika sätt; intervjuer har genomförts med projektgruppen, drogsamordnare och motsvarande befattningshavare i kommuner, enkätundersökningar och genom att studera olika skriftliga dokument, samt deltagande observation.
Resultat
Denna rapport beskriver hur arbetet fortskridit under åren 2003 fram till och med halvårsskiftet 2005. Verksamheten värderas i ur tre, delvis överlappande, vinklar:
• Överensstämmelse med mål och syfte enligt den ansökan som Västra Götalandsregionen ställde till regeringen,
• Överensstämmelse med verksamhetsmålen i regeringens alkoholhandlingsplan.
• Hur väl de faktiska insatserna följer svensk och internationell evidensbaserad kunskap inom området lokalt alkohol- och drogskadeförebyggande arbete.
Vi har funnit att verksamheten i Västra Götaland lyckats bygga vidare på etablerade nätverk inom kommunerna, regionen, föreningslivet och utveckla dem ytterliggare. Det förekommer ett omfattande arbete på många olika nivåer och många människor har engagerats i arbetet. Genom universitetsförlagd preventionsutbildning, konferenser, lokala kurser och idéutbyte har betydande insatser för kompetenshöjning skett. Arbetet överensstämmer väl med de mål och syften som Västra Götaland hade i sin ansökan.
Kommunerna arbetar i hög utsträckning i enlighet med regeringens alkoholhandlingsplan intentioner; dvs. med arbete riktat till riskgrupper, utveckling av vård och behandling, påverkan av tillgänglighet, kompetensutveckling, opinionsbildning, följa skade- och konsumtionsutveckling. Utvärderingen har dock inte kunnat ge svar på vilken omfattning eller kvalitet arbetet på de olika områdena har.
Under undersökningsperioden är vår uppfattning att följsamheten i att arbeta med evidensbaserade metoder ökat, men omfattningen är otillräcklig.
Utvärderingen har också visat på vissa brister. Vi anser att betydligt större ansträngningar borde ha gjorts för att förankra detta utvecklingsarbete i starten av verksamheten. Verksamhetsägarna: Västra Götalandsregionen , kommuner och länsstyrelse, har engagerat sig för lite i förankringsarbetet och i att föra ut kunskaper om arbetet till politiker och andra beslutsfattare.
Kommunernas insatser har i alltför hög grad koncentrerats på ungdomar dvs. alltför lite har riktats mot målgruppen vuxna. Arbetet brister dessutom i långsiktighet, realistiska mål och tydligt avsatta resurser. De kommunala insatserna tycks splittras på alltför många aktiviteter i förhållande till tillgängliga resurser. Kommunernas möjlighet att påverka tillgängligheten av alkohol, genom serveringstillståndsgivning och insatser mot langning har inte uppmärksammats tillräckligt.
Rekommendationer: Det alkohol- och drogskadeförebyggande arbetet måste få den resursmässiga tyngd och långsiktiga prioritet i regionens och kommunernas folkhälsoarbete, som dess andel av sjukdomsbördan motiverar. För att uppnå en mer hållbar strategi i det alkohol- och drogskadeförebyggande bör fler målgrupper än ungdomar involveras i arbetet. Fokus bör läggas på följande områden;
1. Fullfölja och utveckla det kommunala arbetet för att minska alkoholens tillgänglighet.
2. Utveckla sekundärpreventionen inom primärvården. Det kan bland annat göras genom att hälso- och sjukvårdsnämnderna gör tydliga beställningar.
3. Ta initiativ till kontakter med näringslivet och stödja det alkohol- och drogskadeförebyggande arbetet inom arbetslivet.
4. Utveckla arbetet när det gäller trafiknykterhet.
5. Utveckla skolans arbete med alkohol- och drogfrågor, bland annat genom förbättring av skolans inre miljö och utveckling av föräldraprogram.
Det är viktigt att arbetet får en långsiktigt hållbar utformning. Detta kräver en fokusering mot tydliga problem, och prioritering bland de preventiva insatserna. Prioriteringen måste ske utifrån ett kunskapsbaserat förhållningssätt och där de mest effektiva insatserna ges tillräckliga resurser för att kunna fungera.
Fler nyhetstips hittar du här:
Senast uppdaterad